Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten så att den håller hög kvalitet och främjar varje barns lärande och utveckling. Genom att regelbundet dokumentera, följa upp och analysera arbetet kan förskolan identifiera styrkor och utvecklingsområden som bidrar till en lärorik och likvärdig utbildning för alla barn.

Kvalitetsarbetet hjälper personalen att reflektera över sin pedagogiska praktik och fatta välgrundade beslut som utgår från läroplanens mål. Barnens perspektiv och erfarenheter är en viktig del av analysen och vi strävar efter att inkludera deras röster i utvärderingen av undervisningen.

En förutsättning för lärande och utveckling är att miljön är trygg och trivsam. Genom att systematiskt identifiera och åtgärda eventuella brister eller problem stärker vi barnens trygghet och välmående. Vi arbetar också aktivt för att säkerställa att alla barn får samma möjligheter till lärande, oavsett bakgrund, vilket är en viktig del i vårt arbete för likvärdighet.

Systematiskt kvalitetsarbete hjälper oss att följa nationella lagar och lokala riktlinjer för utbildning och barnomsorg så att vi säkerställer att vi uppfyller dessa krav. Undervisningen i förskolan utgår från skollagen (2010:800), läroplan för förskolan (Lpfö 18, Skolverket 2025) samt lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Förskolans jämställdhetsplan och plan mot kränkande behandling och diskriminering ligger också till grund för planering och genomförande av undervisningen.

Vårt ständiga arbete med att utveckla utbildningens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller faserna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?”, ”Hur blev det?” och ”Hur går vi vidare?”. Genom denna process skapar och delar vi kunskap om vad som leder till framgång. Vi arbetar också i samverkan med barn och vårdnadshavare för att skapa en helhetsbild av den utbildning vi bedriver.

Uppföljning och utvärdering av undervisningen – kvalitetsindikatorer

Kvalitetsindikatorer används för att göra en nulägesanalys och synliggöra barnens förförståelse och kunskaper innan ett ämnesområde startas upp. Resultatet av mätningen används som utgångspunkt för planering av undervisningen. Varje avdelning konkretiserar ett eller flera mål utifrån läroplanen, planerar metoder och aktiviteter utifrån ett jämställdhetsperspektiv, dokumenterar och analyserar resultatet/effekten av undervisningen och planerar för vilka åtgärder som ska vidtas för att stimulera barnens lärande vidare.

För att kunna följa barnens förändrade kunnande över tid görs en ny nulägesanalys med samma kvalitetsindikatorer i slutskedet av ämnesområdet för att se vad barnen kan nu som de inte kunde tidigare. På så sätt kan vi följa barnens förändrade kunnande och samtidigt dra slutsatser om de arbetssätt och metoder vi valt för vår undervisning varit effektiva i syfte att nå våra mål.

Efter varje avslutat ämnesområde görs en slutanalys där pedagogerna reflekterar över undervisningen samt utvärderar om de val av arbetssätt och metoder vi valt gett det resultat vi förväntat oss. I slutanalysen sammanfattar varje enskild pedagog vilka framgångsfaktorer samt utmaningar och utvecklingsbehov som framträtt i undervisningen och barngruppen under ämnesområdets gång. Detta ska sedan beaktas inför planering av nästföljande ämnesområde.

I december gör pedagogerna en halvårsanalys där höstterminens ämnesområde socialt samspel & språk analyseras mer djupgående. I juni görs ytterligare en halvårsanalys där vårterminens båda ämnesområden matematik och naturvetenskap & teknik analyseras. Halvårsanalyserna lämnas till SKA-gruppen som därefter gör en övergripande analys av samtliga halvårsanalyser för att utvärdera förskolans utbildning som helhet. Rektor med hjälp av SKA-gruppen skriver sedan en kvalitetsrapport där det framgår vilka prioriterade utvecklingsområden som ska gälla för utbildningen under kommande läsår. Vårdnadshavarnas synpunkter och önskemål kring utbildningen vägs in vid val av prioriterade utvecklingsområden och eventuella långsiktiga utvecklingsmål att sträva mot i verksamheten som helhet.